För att kunna behålla de kattungar som verkar lovande i vårt avelsprogram och samtidigt hålla nere antalet fertila katter hemma hos oss så använder vi oss tidvis av det som kallas för fodervärdar. Att bli fodervärd är ett utmärkt sätt att lära sig mer om avel om man har tankar på att själv bli uppfödare så småningom. Det kan också vara en möjlighet till att kunna skaffa sin drömbengal för den som kanske inte kan eller vill köpa en bengal till ordinarie pris. För att passa som fodervärd hos oss behöver man ha ett genuint intresse för bengalrasen samt se det som en spännande och rolig möjlighet att under en begränsad tid vara en del av vår uppfödning och kanske få uppleva att ha kattungar hemma. Av praktiska skäl bör man bo i Onsala/Kungsbacka med omnejd samt helst ha körkort och tillgång till bil.
Tillgängliga katter för placering
För närvarande har vi nedanstående katter/kattungar tillgängliga.
Vad är en fodervärd?
Som fodervärd tar man hand om en av våra bengaler enligt villkor som definieras i ett s.k. fodervärdsavtal. Eftersom vi föder upp inom SVERAK så använder vi oss av deras avtalsmall som finns i två varianter; ett för ”helfoder” samt ett för ”halvfoder”. Villkoren i SVERAKs fodervärdsavtal värnar om både uppfödaren, fodervärden och katten. Gemensamt för båda avtalen är att man som fodervärd tar hand om en katt från oss på samma sätt som om den vore en sällskapskatt, men katten hålls okastrerad för att så småningom bli fertil och användas i vår avel. Fodervärden står för de kostnader som normalt följer med en sällskapskatt, d.v.s. foder, sand, veterinärvårdsförsäkring, årlig vaccination, leksaker, övrig utrustning et.c. Vi som uppfödare står för alla avelsrelaterade kostnader, t.ex. hälsotester inför parning, avelsförsäkring, kostnader för kattungar m.m. Vid helfoder tar man emot katten kostnadsfritt medan man vid halvfoder betalar halva sällskapspriset.
Under tiden som katten är på foder står ägandet kvar på oss som uppfödare och ev kattungar tillhör oss. När avtalet är uppfyllt kastreras katten på uppfödarens bekostnad och därefter överlåts ägandet till fodervärden. Det är oerhört viktigt att man är medveten om att katten under inga omständigheter får släppas ut oövervakad medan den är på foder, men någon form av säker utevistelse i form av innätad balkong, rastgård och/eller koppelpromenader är givetvis helt ok. För att minska risken för fertilitets- och revirrelaterade problem får det inte finnas några andra fertila katter i hemmet, men en snäll kastrerad kattkompis brukar gå bra. Vid en eventuell hemmavarande katt måste denna vara fullt frisk, ha uppdaterat vaccinationsskydd för kattsnuva och kattpest samt testas negativ för tarmparasiter (på fodervärdens bekostnad) innan bengalen flyttar in. Ett fodervärdsavtal gäller som längst till och med det att katten fyller 5 år.
Fodervärd för hona
Att bli fodervärd för en hona är en fantastisk möjlighet att lära sig mer om avel och få uppleva spänningen och glädjen med att vara med vid förlossning och sedan ta hand om kattungarna och se dem växa upp, allt under noggrann vägledning och stöttning av oss som uppfödare. Man ska dock inte sticka under stol med att detta innebär en del jobb och att det därför krävs tid och engagemang.
De första veckorna består ansvaret till största delen av att ta hand om mammakatten och se till att hon mår bra; om allt fungerar som det ska så sköter mamman om kattungarna på egen hand och ungarna ligger mest och sover och diar. Vid ca 2-3 veckors ålder börjar man den s.k. socialiseringsprocessen. Detta innebär att man börjar hantera kattungarna varsamt och på olika sätt introducerar dem för vardagliga stimuli i form av beröring, ljud och rörelse. Vid 4-5 veckors ålder börjar utvecklingen ta fart rejält, och då börjar processen med att lära kattungarna att äta fast föda och i samband med detta introducera dem för kattlådan för att träna dem att bli rumsrena. Av praktiska skäl är det därför bra om man bor på ett sådant sätt att man kan ge mammakatt och ungar ett eget rum eller en lugn och avskild vrå där man kan sätta upp en liten kattungehage. Blir det många kattungar i kullen så blir det en del pyssel med att servera mat 2-3 ggr om dagen samt se till att hålla kattlådorna rena. När så kattungarna närmar sig 8-9 veckors ålder är det dags för första vaccinationen. Vi som uppfödare planerar, bokar och betalar såklart för detta, men du som fodervärd bör vara beredd på att ta kattungarna till veterinären (vid behov kan vi hjälpa till med detta). Sedan följer den roligaste men också mest intensiva tiden under kattungarnas uppväxt, när de allt mer börjar utforska sin omgivning och utvecklar sina personligheter och färdigheter. Den största ”jobbet” under denna period består i socialisering, städning samt att köpa hem foder och kattsand, det går åt mer än vad man tror om det är en större kull på 4-6 kattungar! Det är också under dessa veckor som vi annonserar kattungarna för försäljning, så då behöver man vara beredd på att ta emot besök från kattungespekulanter. Alla kattungar tillhör oss som uppfödare och det är vi som ansvarar för annonsering och försäljning, och vi brukar i stort sett alltid vara med vid alla besök . Vid 12 veckors ålder är det så dags för veterinärbesök nr 2 då kattungarna får sin andra vaccination samt blir id-märkta och besiktade. Någon gång mellan 12-16 veckor flyttar de slutligen till sina nya hem.
Värt att poängtera är att bengalen är en ras som blir tidigt fertil och vanligtvis har ett utpräglat och intensivt fertilt beteende. Våra honor brukar ha sitt första löp någon gång mellan 5-10 månaders ålder. När en hona löper blir hon oftast extra tillgiven och uppmärksamhetskrävande, hon jamar intensivt och högt i sina försök att berätta för omvärlden att hon är fertil och kalla till sig hanar. Det är tyvärr inte heller ovanligt att löpande bengalhonor ”skvätter”/urinmarkerar precis som fertila hanar. Detta löpbeteende, som vanligtvis varar mellan 5-10 dygn, kan såklart upplevas ganska påfrestande, så därför är vi noggranna med att så tydligt vi kan informera om detta så det inte kommer som en överraskning för fodervärden. Våra honor får alltid ha sitt första löp enligt naturens gång, men eftersom de oftast är för unga för parning vid den tidpunkten så brukar vi sätta dem på p-piller när löpet är över. P-piller ges en gång per vecka med avsikten att honan efter första löpet inte tillåts löpa igen förrän det är dags för parning. P-piller förhindrar alltså nya löp, men i motsats till oss människor så förhindrar det inte dräktighet, därför är det såklart jätteviktigt att honan inte kommer ut ”på fri tass” under tiden hon är okastrerad. När honan börjar närma sig 1 års ålder börjar vi som uppfödare planera för parning genom att boka tid för de hälsoundersökningar som behöver göras samt välja ut en lämplig hane. Exakt tidpunkt för parning/kull planerar vi utifrån aktuell tillgänglighet av hane samt i största möjliga mån tillsammans med fodervärden så att det passar in i vardagen så bra som möjligt. Vanligtvis sker parning genom att honan åker till hanen när hon är på dag 2-3 i höglöp, men vid vissa omständigheter kan det vara nödvändigt med parning hemma hos honan vilket man som fodervärd behöver vara medveten om samt ha möjlighet att bereda utrymme för. Ett skolboksexempel på parning kan vara avklarat på så lite som 1-2 dygn, men vanligare behöver man räkna med 5-7 dygn.
Helfoder för hona innebär att man inte betalar något för honan, i gengäld tar man hand om två kattungekullar från födsel till flytt (eller som längst till och med 16 veckors ålder). Vid halvfoder betalar man halva sällskapspriset (f.n. 9000 kr) och vi som uppfödare ges möjlighet att ta en kattungekull istället för två.
Fodervärd för hane
Som fodervärd för en hane så har man såklart inga kattungar på uppväxt hemma. Detta kan tyckas vara ett enklare och mer tilltalande alternativ som kräver en mindre aktiv insats, men att ha en fertil bengalhane hemma är oftast inte helt besvärsfritt och kan vara nog så tålamodsprövande. Precis som våra honor så brukar våra hanar bli tidigt fertila, inte sällan börjar man märka tecken på begynnande fertilitet redan vid 5-6 månaders ålder. Hanen kan då börja bli mer rastlös, få episoder av intensivt jamande, bli mer intresserad av att försöka ta sig ut och man kanske helt plötsligt upptäcker att han tömt blåsan någonstans utanför lådan. Det som är lite trixigt med en hane är att det fertila beteendet oftast kommer smygande och dessutom tidigare än lusten och förmågan att tillverka bebisar, så det är alltid lite svårt att avgöra exakt när han är fullt fertil och kan användas i avel. En fullt fertil bengalhane börjar tråkigt nog nästan alltid att ”strila”/urinmarkera förr eller senare, och vi har genom åren provat olika strategier för att hantera detta så bra som möjligt. Antingen använder vi honom så tidigt som möjligt i samband med att han blir fertil i ung ålder, eller så blir han ”kemiskt kastrerad” för att användas lite senare. Kemisk kastrering är en temporär form av hormonell behandling där man sätter in ett s.k. Suprelorin-chip under huden. I de allra flesta fall gör detta att hanens fertila beteende försvinner/dämpas under en period på mellan 6-18 månader.
Det är såklart superviktigt här med en rak dialog mellan oss och fodervärden, vi vill verkligen inte att man ska få sitt hem förstört genom att hanen hålls fertil under för långa perioder. Några enstaka hanar har dock skött sig exemplariskt vad gäller fertilt beteende, så de finns! Vi har exempelvis en hane som snart är två år gammal, han har varit fullt fertil sedan 8-9 månaders ålder och bor ihop med en kastrerad bengalhona utan att markera eller gapa överdrivet mycket.
Vi som uppfödare ansvarar för planering av parningar och väljer lämpliga honor. Hanen får under inga omständigheter användas för parningar på fodervärdens egna initiativ, och när avtalet är uppfyllt ska han kastreras. Vanligtvis sker parning hemma hos oss genom att vi tar hem hanen under en begränsad tid, men vid vissa omständigheter kan det vara nödvändigt med parning hemma hos hanen vilket man som fodervärd behöver vara medveten om samt ha möjlighet att bereda utrymme för.
En annan sak vi lärt oss är att det inte bör finnas allt för små barn hos fodervärdar för en hane. Detta p.g.a. att fertila bengalhanar inte sällan kan bli ganska nyckfulla och dominanta i sitt beteende, de leker och brottas ofta betydligt mer hårdhänt än honor. För yngre barn som inte har förmågan att läsa av kattens signaler kan detta i värsta fall leda till en osäkerhet som skapar obehag och rädsla gentemot katten, en mycket olycklig situation för alla som kanske slutar med att hanen behöver omplaceras. Med våra egna barn, som var 11 resp. 15 år gamla när vi skaffade vår första bengalhane, har vi dock aldrig haft några sådana problem.
Slutligen, det som kallas helfoder för hane innebär att man inte betalar något för hanen, och i gengäld ges vi som uppfödare möjlighet till att ta upp till fem kattungekullar på honom. Vid halvfoder betalar man halva sällskapspriset (f.n. 9000 kr) och antalet avtalade kullar är då två istället för fem.